Bernadottebiblioteket och dessa historia

Bernadottebiblioteket är en av Sveriges mest unika kulturskatter – ett kungligt bibliotek med flera hundra års historia, beläget i Kungliga slottet i Stockholm. Det är inte bara ett bibliotek i traditionell mening, utan också ett arkiv över den svenska monarkins kulturella och intellektuella arv.

Här är en utförlig beskrivning av Bernadottebiblioteket och dess historia:

Ursprung och bakgrund och kungliga böcker

Bernadottebiblioteket grundades som en del av de kungliga samlingarna och har fått sitt namn efter den nuvarande svenska kungafamiljens ätt, Bernadotteätten, som inleddes med kung Karl XIV Johan (Jean Baptiste Bernadotte) år 1818.

Biblioteket bygger dock på mycket äldre samlingar, eftersom svenska kungar redan på 1500- och 1600-talen började samla böcker, kartor och skrifter. Under Vasatiden och stormaktstiden utvecklades en tradition av lärda kungar och drottningar som intresserade sig för vetenskap, konst och litteratur.

När Bernadotterna tog över tronen i början av 1800-talet började biblioteket formas till den institution vi känner idag, med fokus på både litteratur och historiska dokument som speglar familjens liv och Sveriges moderna historia. I filmen till det som är vackert ser man bibliotek från Göteborg.

Plats och utformning

Biblioteket ligger i den norra längan av Kungliga slottet i Stockholm, i en magnifik sal ritad av arkitekten Nicodemus Tessin den yngre. Lokalen är över 30 meter lång, med höga hyllor i mörkt trä och gyllene detaljer – en miljö som både symboliserar kunskap och kunglig prakt.

Rummet används fortfarande för kulturella och officiella evenemang, exempelvis litterära sammankomster, konserter och prisutdelningar.

Samlingarna

Bernadottebibliotekets samling består av mer än 100 000 volymer, inklusive:

Böcker från 1500-talet och framåt
Handskrifter, brev och dagböcker från medlemmar av kungafamiljen
Kartor, musiktryck, tidskrifter och konstnärliga verk
En omfattande samling böcker på franska, engelska, tyska och svenska

Här finns personliga böcker som tillhört Gustav III, Karl XIV Johan, Oscar II och många andra. Gustav III:s boksamling är särskilt betydelsefull eftersom han var en stor konst- och litteraturvän.

Biblioteket innehåller också en mängd fotografier, brev och dokument som belyser kungafamiljens liv genom tiderna – en ovärderlig källa för historiker och forskare.

Kungliga donatorer och samlare

Flera medlemmar av kungahuset har bidragit till samlingens tillväxt:

Gustav III (1746–1792) var en passionerad samlare av böcker, dramatik och konst.
Karl XIV Johan (1763–1844) förde med sig franska böcker och kulturarv från sin tid i Frankrike.
Oscar II (1829–1907) var en vetenskapligt intresserad kung som lade till många historiska verk.
Drottning Lovisa och Drottning Silvia har båda engagerat sig i att bevara och katalogisera samlingen.

Funktion och betydelse i dag

Bernadottebiblioteket är inte ett offentligt folkbibliotek, men det är tillgängligt för forskning efter särskild förfrågan. Det fungerar som ett arkiv och kulturhistoriskt centrum inom Kungliga Husets förvaltning.

Biblioteket används också som plats för kungliga arrangemang, föredrag och musikframträdanden – särskilt i den storslagna biblioteksalen, som är en av de mest imponerande rummen i slottet.

Kulturarv och symbolik

Bernadottebiblioteket representerar mer än bara böcker – det symboliserar kontinuiteten mellan Sveriges historia, monarkin och det intellektuella livet. Det visar hur kunskap, konst och litteratur alltid haft en central plats i landets kungliga tradition.

Att biblioteket fortfarande bevaras och används idag är ett tecken på hur det kungliga huset ser kultur som en levande del av sitt arv, inte bara som historia utan som något som ständigt ska inspirera nya generationer.

Hur gör man om ett helt bernadottebiblioteket ska flytta till en ny loka?

Att flytta ett helt bibliotek till en ny lokal är ett komplext projekt som kräver noggrann planering, samarbete och logistisk expertis. Här är en grundlig steg-för-steg-guide över hur man går tillväga:

📚 Steg-för-steg: Så flyttar man ett helt bibliotek

1. 🔍 Förberedelse & planering

Det allra viktigaste momentet. Här tar man fram en flyttplan som inkluderar:

Tidslinje: När ska flytten börja och vara klar?
Budget: Vad kostar transport, personal, material, flyttfirma m.m.?
Ansvarsfördelning: Vem ansvarar för vad? Projektledare behövs.
Kartläggning: Gör en inventering – hur många hyllmeter böcker rör det sig om? Vilka mediaformat finns?

🧩 Tips: Markera hyllor, avdelningar och bokkategorier tydligt i planritningar för nya lokalen.

2. 🗂️ Sortering och gallring

Passa på att:

Rensa ut trasiga eller inaktuella böcker
Gå igenom duplicerade exemplar
Märka specialmaterial som kräver extra hantering (arkiv, rariteter, konst)

Detta minskar flyttvolymen och förbättrar framtida ordning.

3. 📦 Packning

Professionell packning är avgörande:

Packa enligt hyllsektion, så att allt går att återställa i rätt ordning
Märk varje flyttlåda med: avdelning, hyllnummer, och innehåll
Använd bibliotekslådor (stabila och greppvänliga) – ofta plast eller kartong

🛑 Packa inte för tungt – många böcker väger mycket! Fördela vikten jämnt.

4. 🚛 Transport

Anlita en flyttfirma med erfarenhet av biblioteks- eller arkivflytt, eller låt kommunens interna logistikgrupp ansvara (om tillämpligt).

Se till att det finns tillgång till hiss eller ramper
Välj transporttider som inte stör verksamhet i byggnaden

5. 🧱 Förbered nya lokalen

Innan något flyttas in:

Kontrollera att hyllsystem är installerade och stabila
Se över ventilation, ljus, eluttag och IT-infrastruktur
Kontrollera tillgänglighet (för allmänhet, rullstol, barnvagnar)
Flytta teknisk utrustning (lånedisk, datorer, skrivare) sist

6. 📚 Uppackning och återställning

Nu sker det omvända:

Placera böcker och media i samma ordning som tidigare (eller ny logik om strukturen förbättrats)
Kontrollera mot inventeringslistor att inget saknas
Sätt upp skyltar, märkhyllor, färgkoder

🎯 Målet är att biblioteket ska vara användarvänligt och logiskt direkt från start.

7. 🧼 Städning & kontroll

Både gamla och nya lokaler bör:

Städas och kontrolleras (damm, skador, etc.)
Säkerställas mot fuktskador eller andra risker

8. 📢 Kommunikation och invigning

Informera alla intressenter:

Besökare (via affischer, webbsida, sociala medier)
Skolor, föreningar, kommunala instanser
Ha gärna en nyinvigning eller öppet hus

📌 Extra tips:

Dokumentera hela processen (foto, checklistor)
Låt personal vara delaktig i utformningen av nya lokalen
Glöm inte att uppdatera adress, öppettider och kontaktinfo online